Tyg & Otyg

Atacama  del 2

Vad blev det för aktiviteter då?

Jo, första eftermiddagen valde vi att följa med till en stor saltplatå ( Salar de Atacama). Den var stor, 5 x 10 mil!

På vägen dit stannade vi i en liten oas, Tocanao, som har en gammal kyrka med fristående klocktorn.

Om jag nu minns rätt, så har jag för mig att guiden sa att träet som använts i bl.a. dörr och trappa kom från den här typen av kaktus. Härlig struktur och detaljer tycker jag!

Efter stoppet i byn, fortsatte vi så till saltplatån, där några olika arter av flamingos håller till vid några laguner. 

Markytan är otroligt vass och hård. Det går endast att gå på några ordnade "stigar".

I väntan på att solen skulle gå ner bakom bergen, så dukades det upp lite dryck och tilltugg.

När vi sen återkom till hotellet kunde vi för första gången se den helt fantastiska stjärnhimlen. Så många stjärnor har jag aldrig sett tidigare! 

Dag 2 blev det en halvdags utflykt till "Death Valley" och "Moon Valley".

…….i "Death Valley " förklarade guiden mycket pedagogiskt, hur den sydamerikanska kontinentalplattan trycks ihop från både öster och väster. Det orsakar jordbävningar och vulkanutbrott. Med tiden kommer bergskedjan (Anderna) att förflyttas österut, och därmed även de aktiva vulkanerna. Vi såg vulkaner som "pyser", vilket är ett bra tecken, eftersom då utbrotten kan bli lindrigare. Bergens olika lager av lösare och hårdare material är resultat av årtusendens händelser, jordbävningar t.ex.
Vi hann ju precis bara komma hem, innan vi fick höra att det varit en jordbävning, med sitt epicentrum ca 40 mil, från där vi befann oss.

Mellan besöken i de olika dalarna, stannade vi också till vid en utsiktspunkt, där vi kunde se mot saltplatån där vi var dagen före. Bergstoppen långt där borta ligger i Argentina, ca 20 mil bort…..

                                          Moon Valley

Mer sanddyner här än i ”death valley”. Det som blänker på långt avstånd är saltkristaller.

Här var vi även in en bit i en grotta. Det blev väldigt mörkt när guiden med ficklampan försvann en bit……
Saltbildningarna beror på att vatten dras upp mot ytan vid avdunstning. Och då följer också div. olika salter med upp. 

Blev några timmars vila innan det var dags att ta sig in till "centrum" av San Pedro, för att följa med på kvällens stjärnskådning.     Det som var huvudanledningen till resan......

Vi kördes tillsammans med många andra, mest ungdomar, till ett ställe där en man beskrev vad vi kunde se på himlen. Laserpekaren han använde gjorde det lättare att förstå vad han pratade om, även om mycket "gick över mitt huvud", eftersom jag inte riktigt delar Hans intresse för astronomi:-)) Där fanns även en hel del teleskop, som vi hade möjlighet att titta i.

Tyvärr lyckades jag aldrig fånga stjärnhimlen på någon egen bild, så jag har "lånat" en bild från nätet. "Bandet" som syns är vintergatan. Men jag tycker inte riktigt att den här bilden gör synupplevelsen riktig rättvisa....

I skolan har vi väl alla hört att temperaturväxlingarna kan vara stora i öknarna. Och nu har vi konstaterat att det stämmer:-)) Morgon/kväll var det inte mer än ca. 5-6 grader, mot ca 30-35 mitt på dagen. Ylletröjorna som var med behövdes......


I nästa avsnitt återvänder vi till Santiago, för att sen ta oss vidare på "nya äventyr".