lördag 5 maj 2018


Dag 10    Hiroshima      12 april     inlägg 15

Bussen tog oss till ett ställe vi nog aldrig hittat själva….. Till en byggnad där vi fick gå flera våningar upp. I min Japanbok står om ett ställe i Hiroshima som har 23 olika matställen i flera våningsplan, där alla specialiserat sig på samma rätt. Förmodligen var det väl där vi var😊
 Väl där kom vi in i en lokal där många olika småföretagare serverade samma typ av mat. Fast enl. matsedeln jag såg på väggen, så kan nog fyllningen variera. På alla ställen fanns det en stor stekhäll i L-form, och på sidan om dem bänkar att sitta på. Vår grupp bestod av 23 personer (varav 2 reseledare), så många fick inte plats hos samma företagare, så vi blev uppdelade på 2.
Okonomiyakin vi serverades smakade mycket bra! Skulle gärna äta det fler gånger! Det var som dubbla pannkakor med fyllning, tror det var nudlar plus malt kött.

Enligt samma bok så är det främst Hiroshima och Osaka man förknippar med denna maträtt. Just den med nudlar är tydligen en Hiroshimavariant.

Allt i Hiroshima var inte dystert. Detta lekfulla område fanns i närheten av matstället.
När alla ätit färdigt så åkte vi vidare med bussen ut mot ön Itsukushima, som ligger lite utanför Hiroshima. Ön är nog mer känd under namnet ”Miyajima” ”helgedomsön”.
Det är en glest befolkad ö, men den har en mycket känd helgedom, ”Itsukushima Shrine”.

Det är framförallt den stora röda Toriporten som rankas som ett av Japans 3 största skönhetsupplevelser. När det är högvatten så står porten helt i vattnet och likaså helgedomen som är byggd på pålar. När vi var där var det dock lågvatten.

Innan vi gick iland varnades vi för att bära papper och ätbara saker i händerna, för på ön strövar hjortar fritt omkring. De har blivit så vana vid alla människor som kommer, så de kan vara närgångna.
Itsukushimatemplet grundades redan 593. Den första Toriporten byggdes här på 1100-talet. Men den nuvarande är från 1875. Ön finns med som ett världsarv på UNESCO´s lista.
Här är det lågvatten, så man kan gå ända fram till Toriporten. Även vid denna helgedom finns saketunnor och fastknutna böner.

Buddismen fanns även här representerad i form av en 5 vånings pagod.

Det fanns en berättelse knuten till den enormt stora träsleven. Om jag nu minns rätt, så var de så att risskörden hade slagit fel, så det var väldigt ont om mat. Därför gjorde en munk om sitt instrument till en träsked. Och det gjorde visst så att situationen förbättrades.
Så förmodligen är väl denna jättestora sked gjord som minne av den händelsen. Det är förbjudet att fälla träd här, så förmodligen är den väl inte tillverkad av trä som vuxit här på ön.

Mina ögon dras ofta till blommor o. likn. medan andras ofta dras mot ätbara ting, denna gång rökta ostron😊             

När vi sedan återkommit till Hiroshima, så hände inte så mycket mer än att vi tog en promenad till stationen, där vi hittade en indisk restaurang som omväxling.        
Nästa morgon lämnar vi Hiroshima för en tur med Shinkansen till Osaka, sista staden på denna resa.

1 kommentar:

Kerstin sa...

Lite skillnad mot våra hjortar. :)
Kram Kerstin