Tyg & Otyg

Framme i Yangshuo
På 1980-talet började en hel del utländska "backpackers" besöka orten. Därför har staden ett rykte som "utlänningarnas by". Numera är det också många andra turister som kommer hit i grupp, både kineser och utlänningar. 
Här bor flera olika folkgrupper Zhuang, Yao, Miao och Han-kineser. Den sista är den största gruppen i Kina.

När man gått iland så passerar man först genom en lång taktäckt gång, med många olika försäljare. Som det kanske framgår av bilden, så var det ganska trångt. Och man fick se upp för alla mopeder som kom bakifrån.....

Efter att ha passerat genom gången så kom man fram till gatan West Street.

                                              Där fortsatte kommersen.....

Längs gatan fanns många matställen, som serverade det vi väl snart bör äta mer av, diverse insekter och liknande 😉

 Det fanns ju även sånt som känns mer lockande, all god frukt t.ex. Drakfrukt (den vita varianten) som i vi ofta fick till frukost. Tycker den påminner om kiwi i konsistensen, men kanske med lite mindre smak. Men den lär vara fylld av nyttigheter!

Det fanns även lite mer rofyllda ställen.

 En affär som fångade mitt intresse var denna med olika hantverk gjorda av Miao-folket.
Tyvärr var det fotoförbud av deras gjorda arbeten, men jag fick gärna fota kvinnan som satt och broderade vid entrén. Tyvärr lyckades jag ju inte vara helt stadig på handen när jag fotade affären, men jag vill ändå ha med bilden.

 Fick också fota de 2 tavlorna som beskrev ett par tekniker de använder sig av. Tekniken överst på bilden här under (Couching stitch with decorative wrapped thread) tycker jag verkar påminna om tenntrådsbroderi, som har sitt ursprung bland den samiska befolkningen hos oss. Den undre (Double pulling stitch) verkar vara en typ av läggsöm (med den "lagda" tråden i form av öglor).

Miao folket har ett eget språk, men enligt "texttavlan" (här ovanför) så har de inget eget skriftspråk. När jag sökte lite mer fakta på nätet, så hittade jag denna länk.En legend berättar att de tappade alla sina skrivna böcker när de passerade floden Yangtze när de fördrevs av hankineserna. Men tydligen har de inte haft något skriftspråk före 1904, och då skapades det av en brittisk missionär.
Tillbaks till Guilin åkte vi buss. Vi passerade flera mindre samhällen och en hel del, vad det verkade som, plantskolor.

                                          Sista natten på hotell Sheraton i Guilin.