Fortfarande bara dag 4…….6 april

Efter att ha besökt kviltaffären tog vi oss till hotellet för att lämna det jag handlat.

Dags för lunch! Bra är att man kan se bilder eller maträtter gjorda av plast i skyltfönsterna, så att det är lättare att välja vad man vill äta.

Idag tänker vi prova ett förslag vi fått av reseledaren, en av hans favoriter i Japan, nämligen Gyôza.

Det är degknyten som kan ha lite olika fyllning. I de vi åt tror jag det var kål och fläskkött.

Det var så gott, så det valde vi även senare i Osaka. Denna gång på ett snabbmatställe.

Dags för tunnelbana igen, det gäller att snabbast möjligt ta sig mellan olika delar av Tokyo.

Nu begav vi oss mot Shibuya för att kolla in den berömda gatukorsningen och hundstatyn.

Gatukorsningen är världens mest gångtrafikerade korsning. Varje gång det slår om till grönt för fotgängarna, strömmar mellan 400-600 personer över i någon av alla riktningarna. Här finns en liten video på det. 

Hunden Hachiko som fått både en staty och en film av Lasse Hallström som minne av sig. Har inte sett den, men vill gärna göra det! (Det finns även en tidigare japansk film om hunden.)

Historien bygger på en sann händelse. Hunden Hachiko satt alltid och väntade vid korsningen på sin husse, en professor, när han kom från arbetet. En dag kom inte professorn tillbaks….. hunden fortsatte att komma och vänta på honom i många år efter hans död.

Även fast detta var en fredag så tog vi oss vidare till Harajuku, ungdomarnas samlingsplats på söndagar. Om någon undrar vad det är för speciellt med detta ställe så sök gärna på ”Harajuku style”

För som sagt vi var ju där fel dagJ)

I stället blev det nog resans enda eftermiddagsfika…..

Åh, så gott det var!

Tror att vi sedan drog oss tillbaks mot hotellet, för att vila lite. Innan det sen var dags att äta middag. Blev nog en relativt tidig kväll, då vi imorgon ska vara färdiga ganska tidigt för att  åka vidare med Shinkansen. Och vi behöver även göra lite ompackning, för alla stora väskor sänds iväg till Kyoto, så vi endast har lite nödvändiga saker för 2 övernattningar på andra ställen, innan vi kommer till Kyoto. Skulle inte fungera om vi kommer en hel grupp med stora väskor, eftersom Shinkansen endast gör mycket korta stopp på stationerna där den stannar.Och efter att idag ha gått nästan 15 km så är det skönt att vila benen, och huvudet efter alla intryck. 

Dag 4 "Egen dag" i Tokyo.    6 april

Kommer bli mycket text här, men jag tycker historien om hur vi hittade fram till en kviltaffär är minnesvärd 😊

Sista dagen i Tokyo, och vi tänker börja med att ta tunnelbanan till 
Reiko Kato´s, Mother´s Dream, som ligger på rimligt avstånd.

Tyvärr ligger Yoko Saitos affär lite för långt bort, tydligen i området vid flygplatsen. Fick hjälp på hotellet att kolla upp vilka områden de ligger i, hade adresser med mig. Reiko Kato´s affär ska tydligen ligga precis i närheten av tunnelbanespåret.

Det här verkar ju enkelt!😊

Adresser i Japan är inte ordnade på samma sätt som hos oss. De börjar bakifrån, mot vårt tänkande, sen får husen nummer efter i vilken ordning husen byggs.

Om man vill veta mer om detta så kan man läsa här.

När vi klivit av vid rätt station börjar vi gladeligen ”beta av” de troliga gatorna. Men ingen affär….. drar mig till minnes att det fanns en polisstation alldeles vid utgången från tunnelbanan. Väl där, börjar poliserna leta i en väldigt tjock ”katalog”. Hittar adressen och pekar mot ett område bort från tunnelbanan…..

Går dit och runt i dessa kvarter men hittar ingen kviltaffär…… In på en 7/11 för att försöka fråga. Personalen förstår inte engelska….. men i kön för att betala står en amerikan, som frågar vad vi undrar över.

Han ber oss vänta tills han betalat varorna. Det visar sig att han bott i Japan i 23 år, är gift med en japanska och även talar japanska. Han går runt med oss och letar där affären bör ligga……

Men det finns ingen…… In i en annan 7/11, där han frågar på japanska. Hör honom säga ”bad news”….han förklarar att hon flyttat affären. Då undrar han om jag fortfarande vill dit. Svarar att om det inte är alltför besvärligt, så vill jag förstås fortfarande det. Verkar som han blir än mer intresserad av att hjälpa oss, när han hör att vi är svenskar. Han börjar sjunga ”Helan går”…… Han berättar att han varit i Stockholm över 20 ggr…….. 

Han går med oss till busstationen, och säger att vi ska ta en buss och åka någon busshållplats bort. Under tiden ringer han till affären. Han lämnar oss inte där, utan kliver upp på bussen, och vi efter. Han betalar även för oss med sitt busskort, och vi får inte ersätta honom för det.

När vi klivit av bussen ledsagar han oss på en överbyggnad till andra sidan av den stora vägen. Där står expediten från affären och väntar på oss! Där och då överlämnar han oss till henne, och tar sig hem med sina inhandlade varor. Vilka fantastiska människor det finns! Och en sådan lyckträff att möta dem!

Några bilder kanske kan vara på tiden?

De inifrån affären blev lite mörka, men kanske skoj att se ändå…..

Min man satt bra på altanen medan jag tittade runt i affären. Även jag satt där en stund när vi blev bjudna på te och kakor.

Tänkte jag skulle försöka hitta något litet kit att sy som minne från besöket här. Reiko Kato har ju en typisk japansk stil på sina arbeten med mycket applkationer, vilket egentligen inte är riktigt det jag brukar sy. Men väskkitet innehåller en modell som jag tyckte var lite speciell. Sen slank det förstås även ner några tygbitar samt ett band, och en karta med knappar. Men så är ju japanerna också mästare i att utveckla bra redskap, så den lilla saxen kunde jag förstås inte motstå 😊

Kalendern med fina kviltbilder i fick jag som present när det var dags att gå därifrån.

 När det var dags att ta sig från affären hittade vi tillbaks till den stora gatan på egen hand. Vi hade även turen på vår sida att hitta en tunnelbanenedgång med en linje som tog oss ända tillbaks till vårt hotell.

Blev långt detta, så resten av dagen får bli ett nytt inlägg......

Fortsättning på dag 3 och rundturen.    5 april

Utflyktsdagar ingick ofta luncherna, och det blev variation på rätterna.

Idag blev det bl.a tempura, kan vara  grönsaker, svamp, fisk/skaldjur som friteras och som man doppar i en dipsås med bl.a soya. Jättegott! Den ofta förekommande tofun, som inte riktigt är min favorit, samt en god sallad. Det kom även in en del andra små skålar med innehåll medan vi åt.

 Medan vi väntade på gatan, att alla skulle bli klara med mat och andra ev. behov. så hade vi lite att titta på, i form av en riksha med dragare och turister. Oftast är det turister som provar på detta. Dragarna är, enl. guiden ofta studenter som extraknäcker. Observera de typiska skodonen dessa bär.

När alla var samlade igen, så bar det av mot Asakusa med Kannontemplet eller som det också kallas Sensoji. Det är Tokyos heligaste tempel. Det klarade jordskalvet 1923, men blev förstört under andra världskriget. Det har sedan byggts upp i samma stil som tidigare. För att komma fram fick man först passera rader av alla butiker i Nakamisearkaden. Där säljs allt från riskakor till kimonos.  Orkade inte studera dessa närmare i denna trängsel. Och vi hade inte heller så mycket tid till förfogande här. På dessa platser med många turister kunde man ofta se kimonoklädda flickor/kvinnor. Enligt guiden så var det oftast turister som hyr kläder, vilket är mycket populärt.           

 Rökelsekaret är ett av templets viktigaste platser. Det är ständigt omgivet av folk som viftar rök över sig. Det sägs att det ska hålla dem friska.

Från bussen, på väg mot Ginza, fick vi en skymt av ”Super Dry Hall” (byggnaden med guldkorv på taket) ritad av Philippe Starck för ölbryggeriet Asahi 1989. Till vänster skymtar Tokyo Sky Tree som med sina 634 m är Japans högsta byggnad. Det är tv-torn, och där finns restaurang, akvarium och planetarium. Det hann vi dock inte ta oss någon närmare titt på……

Ginza är ett av Tokyos stora centrum med småaffärer, gallerior och varuhus. Sony har ett ultramodernt showrum där. Vi stannade till en kort stund i ett gathörn omgivet av några stora varuhus.

Klocktornet på Wako är lite av en symbol för Ginza. Bakom syns Mikimoto, som säljer odlade pärlor.

Bakom ryggen på mig som fotar låg en bilaffär. Var det möjligen Nissan? I alla fall fanns där en otroligt exklusiv röd sportbil i skyltfönstret.

Tror vi fick 45 min på oss att själva välja vad vi ville ta oss en närmare titt på.

Vi valde livsmedelsavdelningen på Mitsukoshi.

Efter den dagens alla intryck tror jag vi åt middag på en liten franskinspirerad restaurang i närheten av vårt hotell. Skönt att det fanns en hel del ställen att välja på alldeles i närheten! 

Imorgon har vi en dag att utforska Tokyo på egen hand. Och då blir det lite textilt, kanske inte så överraskande? 😊

Dag 3 Rundtur i Tokyo del 1       5 april

Först på dagens program stod ett besök vid Meijihelgedomen. Den är uppförd till minne av kejsar Meiji (1867-1912), som då ansågs ha gudomlig makt. Helgedom kallas de religösa byggnader som är shintoistiska. Shintoismen är den ursprungliga religionen i Japan och var statsreligion från 1870  till 1945. De buddistiska byggnaderna kallas tempel.

Japans religion präglas idag av mångfald. Man kan vara shintoist, buddhist och konfucianist samtidigt.

"Tunnorna" överst till vänster på collaget här under, är fyllda med sake, och skänkta  till helgedomen av olika företag. 

Toriiportarna markerar ingången till det heliga området. 

Innan man närmar sig den heliga byggnaden ska man rena sig. Vilket går till på följande sätt: Man tar vatten i skopan med höger hand, häller lite över vänster hand. Flyttar skopan till vänster hand, häller över höger hand. Sedan tar man lite vatten i handen och sköljer munnen (spottar ut), ser till att lite vatten finns kvar i skopan, som man sen låter rinna ner efter skaftet, innan man lägger den ifrån sig.                                                                                                            

Framme vid byggnaden stannar man och ber utanför staketet. Där innanför får endast vissa präster befinna sig. När man ber sker det efter en viss ritual: man slänger några mynt i en låda. Bugar 2 gånger, klappar i händerna 2 gånger för att påkalla uppmärksamhet. Ber en tyst bön, och bugar sedan ytterligare 1 gång. Man kan sen skriva ner sin bön på en platta och hänga upp den så som syns här under till vänster. I anslutning till helgedomar och tempel finns ofta presentaffärer där det ofta är vanligt att köpa små presenter som välgångsönskningar inför vissa tillfällen t.ex. vid examen o.likn. 

Flickorna i de rödvita kläderna arbetade i dessa presentaffärer. Såg män som i stället för de röda "byxkjolarna" hade ljusblå.

Lite bakgrundshistoria: under en lång period 1192-1886 hade de militära makthavarna ”shogun” den verkliga makten i Japan. De var placerade i Edo (nuvarande Tokyo). Medan de maktlösa kejsarna bodde i Kyoto och mest ägnade sig åt kulturella aktiviteter. Den perioden kallas ”Shogunatet”.

I mitten av 1800-talet började Shogunatets makt att försvagas, vilket ledde till att makten återgick till  kejsaren, som då hette Meiji. Detta kallas Meijirestaurationen 1868. Samurajerna, som varit en samhällsklass och bott i särskilda områden/kvarter i städerna, avskaffades.

Meijirestaurationen anses vara startpunkten för det moderna Japan.

Förmodar att fler än jag följde den spännande serien ”Shogun” från 1980 med Richard Chamberlain?

Sen bar det av med bussen till Kejserliga palatset. Närmre än så här kommer man inte…… Ett av vakttornen till vänster, palatset till höger. Trädgården kring palatset är endast öppet 2 dagar/år, nyår samt kejsarens födelsedag.  Medan andra delar av parken är mer öppen för allmänheten.

Palatset var sönderbombat, som så mycket annat efter andra världskriget, men har återuppbyggts igen.

Japan kapitulerade först 2 september 1945, efter 2 atombomber, i Hiroshima 6 augusti och Nagasaki 9 augusti. I fredsfördraget krävde USA bl.a. att kejsarens gudomliga makt skulle avskaffas samt att Japan inte skulle ha någon statsreligion. En anledning till detta var att religionen hade använts till att piska upp nationella stämningar i landet.

När man sen vände om för att gå tillbaks mot bussen såg det ut så här.

 Efter detta har det blivit lunchdags, och kvar på dagens program är Asakusa samt stadsdelen Ginza. Men det tar vi i nästa inlägg…….

Dag 2 Ankomsten till Tokyo    4 april
Tokyo, väldens största stad, med en befolkning på ca 14 milj i stadskärnan. I hela "storTokyo" bor nästan 38 milj människor.  Tokyo har varit Japans huvudstad sedan 1868.

Flygplatsen Narita ligger ca 6 mil utanför Tokyos centrum. Så det tog ett tag att ta sig in dit, mellan 1-2 timmar tror jag det var. Tät trafik, ibland i flera våningar, men den flöt på bra. Vårt hotell för de 3 första nätterna var Grand Palace, som ligger i närheten av vallgraven som omgärdar Kejserliga palatset.

Vi var för tidiga för att checka in, men vi kunde lämna av vårt bagage. Sen gav vi oss ut lite på egen hand i närområdet. Överst till vänster är vad jag tror en stor kontorsbyggnad som låg endast några hus från vårt hotell. Varför jag tror att det är en kontorsbyggnad? Jo,för att det var en strid ström av människor klädda i "kontorsuniformer" dvs mörk kostym, vit skjorta och slips för männen och mörka dräkter för kvinnorna. I markplan fanns en 7/11 affär där vi inhandlade några smörgåsar till lunch. Fanns bänkar utanför där vi kunde sitta och äta i vårvärmen.

Sedan strosade vi vidare i området och kom först fram till Toriiporten vid Yasukuni helgedomen. Men vi fortsatte inte fram till själva helgedomen. Denna är kontroversiell, eftersom askan efter alla japaner som dött i krigen finns där. Och flera japanska ledare i andra världskriget finns begravda där. Dessa ses naturligtvis som krigsförbrytare av Japans grannländer. Och grannländerna anser inte att de fått en officiell upprättelse av Japan efter alla hemskheter japanerna åsamkade dessa länder.

Vi strosade i stället vidare längs utsidan av vallgraven och kunde se de nästan överblommade körsbärsträden, Sakura. Vi gick även in en del i parken.

Sedan återvände vi till hotellet för att följa med reseledaren samt de av gruppen som ville, på en tur med tunnelbanan till Tokyos stadshus, eg. Tokyo-prefekturens regeringsbyggnad (Tokyo Metropolitan Government Building). Det är en  243 m hög skyskrapa, där man gratis kan ta hissen upp och få en vy över Tokyo. 

Efter att ha fått lite instruktioner av reseledaren, så var det ganska lätt att ta sig fram med tunnelbana även på egen hand. Som tur är finns även namnen på engelska, annars hade det varit betydligt svårare 😊 Fascinerande att se hur japanerna alltid bildar kö, även vid alla övergångsställen.

Efter besöket vid stadshuset, var det dags att få våra hotellrum. Efter lite vila där blev det sedan bara lite japansk mat på ett snabbmatställe på andra sidan gatan. Sängen började locka, även om de är ganska så hårda, eller fasta kanske är en bättre benämning.
Imorgon står ett digert utflyktsprogram på agendan, så det gäller att försöka sova ikapp lite 😊.
Hoppsan, vi försov oss visst lite, ingen av oss hörde ringningen..... Men vi hann ändå få i oss frukost, och komma i tid till utflyktsbussen. Tänk om vi missat Tokyos sevärdheter 😊.

En morgon såg jag en massa människor på det som tydligen var en skolgård. Kunde från hotellfönstret följa hur de vuxna, förmodligen lärare, en i taget tog ett kliv framåt och bugade djupt inför eleverna. Dessa djupa bugningar man ständigt såg lite överallt.
Sedan delades barnen upp gruppvis. De mindre hade olika färg på sina små hattar.

Hörde senare av reseledaren, att det var skolstart för det nya skolåret. Så kanske var denna ceremoni inte något som sker varje dag......