Tyg & Otyg

Det kan ta sin tid .........innan det blir rätt 😉

När jag såg den här boken av Jenny Penny blev jag sticksugen. 

 Något jag inte känt på länge. Frågade barnbarnen om de möjligen skulle vilja ha vantar. 3 av dem ville det. Och tur för mig så vill de ha olika färger och mönster! Började med de som kallas "Rosenstjärna". 

I beskrivningen står rekommenderad stickfasthet och att lämpliga stickor kan vara 2,5-3. Vet att man bör sticka provlapp........ Men kändes inte lockande att sticka mönster på 2 stickor, eftersom jag vet att mina aviga maskor brukar bli lite lösare än de räta. Så jag började direkt med vanten och nr 2,5. Stickfastheten stämde ju inte alls. Hann lite olika långt med allt grövre stickor. Verkade stämma när jag kommit upp till nr 3. 

När första vanten, förutom tummen, var klar, kändes den ändå alltför trång. Tydligen blev stickningen allt fastare ju längre jag stickade. Lät den vara så länge och började på nästa variant med stickor 3.5. Ville ha kvar den första för att jämföra med. Nästa blev "Midvinter".

Nu var stickfastheten rätt, och de kändes lagom breda. Men så korta de var...... Förklaringen till det upptäckte jag när det var dags att börja med tummen. För på den sidan fanns ju även en bit blåvit mudd.....                                                                                                              Bara att repa upp, fukta garnet och låta det torka. Samt att nysta upp, och även nysta upp resten av garnnystanet som hade fallit isär......

 Och nu har jag kommit igång igen, och denna gång även med blå-vita mudden.

Nu blir det säkert bra!  Och kul att nu också testat att sticka med "magic loop". Tur man har tålamod 😉