Dag 7 –
Kanazawa 9 april inlägg 10
Kanazawa
har varit lite isolerat från omvärlden pga. läget mellan bergen och havet.
Och
eftersom det inte fanns någon industri i staden så undgick också Kanazawa att
bombas under kriget, så gamla byggnader finns kvar.
Första besöket för dagen gjorde vi i samurajkvarteren Nagamachi med smala krokiga gator och muromgärdade byggnader i familjen Nomuras hus. Dags att ta av skorna igenJ)
Till höger
ses altaret där man tillbad förfäderna, viktigt innan man drog ut i krig.
Från olika
rum hade man utsikt mot olika delar av trädgården.
Så här kunde
en samurajs uniform se ut. Det fanns också en hel del andra föremål utställda,
ganska många olika svärd……
Sedan blev
det buss till ett välbevarat geisha-distrikt, Higashi, som ligger vid floden
Asanogawa.
Higashi var
det främsta nöjesområdet i Japan utanför Kyoto och Tokyo (Edo).
Där fick vi
besöka en ”okyia” som används av geishor på kvällen, men som under dagtid
fungerar som museum. Geishorna föredrar numera att kallas ”geiko” eftersom
namnet geisha fått en helt felaktig betydelse i västvärlden. Under
utbildningstiden kallas man ”maiko”. Guiden berättar här hur ett besök i ett geishahus kan gå till.
I längorna
med hus var det både affärer, geishahus och restauranger bl.a.
Ytterligare
några bilder därifrån. Kvinnan i kimono var expedit i den lilla affären som
också fanns där.
Mina
blickar dras gärna mot detaljer…….
I staden
framställs 98% av Japans behov av bladguld, även ätbar sådan. Självklart måste
vi testa en mjukglass med bladguldJ Just bladguldet smakade väl inte så
mycket, men glassen var god!
Sedan for
vi vidare mot Kenroku-en, som är en av Japans tre mest kända trädgårdar. På
andra sidan vägen ligger slottet bakom muren.
Trädgården
är en så kallad ”landskapsträdgård” eller ”promenadträdgård” som jag läst att
den också kallas. När vi klev av bussen så stod där ett brudpar som
fotograferades.
Lite
oturligt att det regnade just härJ) Annars var det mest uppehåll hela
tiden (frånsett lite regn i Shirakawa-go).
Här har man
kunnat gå länge…….
Sedan åkte
vi vidare till en matmarknad, där man om man så ville kunde köpa lite lunchmat
för att ha med på tågresan mot Kyoto lite senare. Inte lätt att veta vad allt
var…….
Visst köpte
vi med oss något, men inte blev det krabban för ca 800 kronor……
En rolig
episod i 2 varianter, Hans och jag uppfattade den olika.
Den hände medan vi väntade på
att stiga på bussen för att åka till stationen. Kanske Hans
variant är rätt, eftersom jag numera hör lite dåligtJ)
Hans
version: En främmande man kommer fram och pekar på honom och säger ”Eskilstuna”? Sedan
fortsatte vi att prata en stund.
Min
version: Han frågar först om det är svenska vi pratar. När vi svarar ja,
berättar han att han varit i Sverige, i Stockholm och Eskilstuna. Själv är han
som vi turist, men han är från Israel.
Vilken
version som nu än är den rätta, så är ju ändå sannolikheten, att man på en gata
i Japan ska möta en främling som varit i Eskilstuna i det närmsta mikroskopisk J)
2 kommentarer:
Tack för ett underbart inlägg att få läsa. Och lära sig mer om Japan. Härligt! Inget lätt val vad gäller maten. :) Svårt när man inte vet vad allt är.
Kram Kerstin
Tur att ni är så vältränade, många steg och mycket att smälta. Ni måste ha somnat ovaggade på kvällarna.
kram
Skicka en kommentar