måndag 4 juni 2018

Resan fortsatte norrut....
Mycket som pockat på uppmäksamhet ute i trädgården, tar emot lite att då tillbringa tid vid datorn 😊 Men nu har i alla fall alla plantor hamnat i sina respektive krukor, så jag ska väl försöka få till en avslutning på denna resa också.

Från Umeå satte vi så kurs mot Kiruna, en tur på näst intill 60 mil. Någonstans åt vi väl lunch, men var har jag glömt.... men under resans gång behövdes ett klädbyte, för det blev allt svalare, för att inte säga kallt.
Däremot vet jag att vi blev kaffesugna när vi närmade oss Gällivare, så det fick bli en liten avstickare in dit.
Tänkte vi kunde ta en titt på sjukhuset också, där vår son föddes i nov 1973. Men det glömdes bort..... Men en händelse därifrån drar jag mig till minnes från det året. Låg inne någon vecka på sjukhuset i oktober, tror jag det var. När jag åkte in, hade det ännu inte blivit så kallt. En dag skulle jag gå ut över sjukhusområdet till en annan byggnad för att göra en skärmbildsundersökning. Visste inte att under tiden jag legat inne, hade temperaturen sjunkit rejält. Det blev något av en chock när jag öppnade dörren, svårt att andas när det kom så överraskande. Det var mer än -30 grader.........
Tillbaks till nutid.....
När väl kaffet var urdrucket så fortsatte vi mot Kiruna, bara ca 12 mil kvar. Ett par älgar och en del renar såg vi under resans gång, men den här gången höll de flesta till vid sidan av vägen, tack och lov.
Väl framme i Kiruna strosade vi runt i stan under kvällen, bl.a. för att se vad vi kände igen från åren 1973-1975. 
Kyrkan och dess klocktorn t.ex, men en del har ju också rivits pga. gruvbrytningen. Det var en fin, om än lite kylslagen, blåsig kväll.
Men vi höll på att missa det gamla stadshuset, eftersom dess klocktorn inte fanns kvar.
Som tur var gick vi inte in på första bästa matställe, utan letade vidare ett tag. Hittade efter ett tag ett ställe som såg trevligt ut, Landströms Kök & Bar. Vi valde ett par maträtter från deras lokala utbud. Det blev souvasrökt reninnanlår resp halstrad rödingfile, bland det godaste vi ätit!
När vi sen lämnade Kiruna på fm dagen efter, råkade vi komma förbi det nya stadshuset med det ditflyttade gamla klocktornet. Runt ikring dessa ska så nya Kirunas centrum växa fram.
Vi bodde aldrig i Kiruna, utan i Vittangi, men Kiruna var närmsta stad, ca 7 mil dit. Så dit åkte vi ju emellanåt.
På väg mot Vittangi, som var vårt huvudsakliga mål här uppe i norr, så tog vi också en avstickare in till Jukkasjärvi. Å alla dessa "gamla" välkända ortsnamn.....
Den så speciella kyrkan, med sin altartavla skapad av Bror Hjort. För att komma in i kyrkan passerar man först genom klocktornet. Där var vi på bröllop......
Och skolan där jag fick min första tjänst...... men så blev det inte.
För under sommarlovet innan terminen startade, flyttade en av Vittangis textillärare därifrån, och jag fick tjänsten överflyttad dit. Och slapp pendla de ca 7 milen, enkel väg! 


Och hembygdsgården där vi var på marknad och testade kaffeost...... föredrar nog kaffebröd 😊
          Men vi såg också en del som inte fanns under de åren, samevistet och ishotellet t.ex. Kommer säkert fler turister hit nu än då, och det är ju bra för ortens överlevnad.

Resten kommer i nästa inlägg. Förhoppningsvis ska det inte dröja lika länge.....

1 kommentar:

annicka sa...

Jaa jag håller med dig, alla dessa lite magiska ortsnman.. Du har ju minnen i dem än jag som bara i princip hört talas om dem. Men i Kiruna har jag varit några gånger! Så många långa mil ni åkte! Det är väl det som kallas roadtrip...